RELEASE: 01/01/2030
Slaget ved Passchendaele, 1917. Ved begyndelsen af en afgørende allieret offensiv begiver den ni mand store besætning på en britisk MK IV-kampvogn sig ud på en mission for at ødelægge en række stærkt befæstede tyske bunkere. Under intens fjendtlig beskydning bevæger de sig frem gennem ingenmandsland, men alt synes tabt, da kampvognen sidder fast i et enormt granatkrater, kun få meter fra fjendens linjer.
Fast besluttet på ikke at omkomme i slagmarkens stinkende mudder og giftige tåger nægter besætningen at acceptere sin skæbne. I stedet samler de kræfterne og kæmper sammen for at overleve mod tilsyneladende umulige odds.
Norska
Slaget ved Passchendaele, 1917. Ved starten på en avgjørende alliert offensiv legger det ni mann sterke mannskapet på en britisk MK IV-stridsvogn ut på et oppdrag for å ødelegge en rekke tungt befestede tyske bunkere. Under intens fiendtlig beskytning rykker de frem gjennom ingenmannsland, men alt synes tapt når stridsvognen setter seg fast i et enormt granatkrater, bare noen få meter fra fiendens linjer.
Fast bestemt på ikke å omkomme i slagmarkens stinkende gjørme og giftige tåke nekter mannskapet å godta sin skjebne. I stedet samler de kreftene og kjemper sammen for å overleve mot tilsynelatende umulige odds.
Slaget vid Passchendaele, 1917. I början av en avgörande allierad offensiv ger sig den nio man starka besättningen på en brittisk MK IV-stridsvagn ut på ett uppdrag för att förstöra en rad tungt befästa tyska bunkrar. Under intensiv fientlig beskjutning avancerar de genom ingenmansland, men allt tycks vara förlorat när stridsvagnen fastnar i en enorm granatkrater, bara några meter från fiendens linjer.
Fast beslutna att inte gå under i slagfältets stinkande lera och giftiga dimmor vägrar besättningen att acceptera sitt öde. I stället samlar de sina krafter och kämpar tillsammans för att överleva mot till synes omöjliga odds.
Passchendaelen taistelu, 1917. Ratkaisevan liittoutuneiden hyökkäyksen alkaessa brittiläisen MK IV -panssarivaunun yhdeksänhenkinen miehistö lähtee tehtävään tuhotakseen joukon vahvasti linnoitettuja saksalaisia bunkkereita. He etenevät ei-kenenkään-maan halki vihollisen kiivaan tulituksen alla, mutta kaikki näyttää menetetyltä, kun panssarivaunu juuttuu valtavaan kranaattikuoppaan vain muutaman metrin päähän vihollisen linjoista.
Miehistö ei aio kuolla taistelukentän löyhkäävään mutaan ja myrkylliseen sumuun eikä suostu alistumaan kohtaloonsa. Sen sijaan miehet yhdistävät voimansa ja taistelevat selviytyäkseen vastoin kaikkia todennäköisyyksiä.


